2 Maj 2013
Var inte längesen jag var där för jag minns det så väl
när jag skolkade från skolan för jag orka inte vara där
för alla blickar var som knivar inombords
och när jag satt på bussen hem så föll det tårar som gjort ont
ingen såg mig, ingen kände som jag, jag var ensam
visste inte vart jag var
mina känslor fick aldrig ro för en stund
och det vart svårt att sova då fick nästan aldrig en blund
jag försökte resa mig men jag föll varje gång
försökte skriva min musik och sätta känslorna till sång
men inget som jag gjorde blev till verk då för jag
fick höra ord som såra mig men ändå stärkt mig idag
vet inte vartifrån jag orka eller hur jag kom fram
men det som hände kanske gjorde att jag tog mig iland
vill aldrig nånsin hamna där som var
ger aldrig upp när allt känns skit för jag är värd att må bra
Men jag minns allt som hänt
alla känslor som jag känt
varje dag som den bränt
tåren på min kind
varje kväll undra jag
hur min nästa dag ska va
men inombords så visste jag
exakt hur den skulle bli
Jag minns speciellt en dag, då jag ville stanna hemma
men ändå gick jag ut, åkte till skolan ville glömma
jag satt i ensamhet och väntade på lektion
när jag fick se dem som jag älskat bara hånlog och sen drog
och inombords så bara krossades mitt hjärta
och jag tänkte hela tiden jag var dum som inte fattat
all den blindhet som jag levt under ett tag
äkta vänner lämnar inte, och fryser ut totalt
jag fick panikkänslor och ville bara fly
jag börja skita i betyg och såg dem rasa som en mur
jag kände pressen överallt, varför just jag
alla snacka om hur duktig jag en gång hade vart
Nu försöker jag att reparera såren som jag har
jag har övervunnit känslan som jag en ständigt en gång bar
vill aldrig nånsin hamna där som var
ger aldrig upp när allt känns skit för jag är värd att må bra
Men jag minns allt som hänt
alla känslor som jag känt
varje dag som den bränt
tåren på min kind
varje kväll undra jag
hur min nästa dag ska va
men inombords så visste jag
exakt hur den skulle bli
när jag skolkade från skolan för jag orka inte vara där
för alla blickar var som knivar inombords
och när jag satt på bussen hem så föll det tårar som gjort ont
ingen såg mig, ingen kände som jag, jag var ensam
visste inte vart jag var
mina känslor fick aldrig ro för en stund
och det vart svårt att sova då fick nästan aldrig en blund
jag försökte resa mig men jag föll varje gång
försökte skriva min musik och sätta känslorna till sång
men inget som jag gjorde blev till verk då för jag
fick höra ord som såra mig men ändå stärkt mig idag
vet inte vartifrån jag orka eller hur jag kom fram
men det som hände kanske gjorde att jag tog mig iland
vill aldrig nånsin hamna där som var
ger aldrig upp när allt känns skit för jag är värd att må bra
Men jag minns allt som hänt
alla känslor som jag känt
varje dag som den bränt
tåren på min kind
varje kväll undra jag
hur min nästa dag ska va
men inombords så visste jag
exakt hur den skulle bli
Jag minns speciellt en dag, då jag ville stanna hemma
men ändå gick jag ut, åkte till skolan ville glömma
jag satt i ensamhet och väntade på lektion
när jag fick se dem som jag älskat bara hånlog och sen drog
och inombords så bara krossades mitt hjärta
och jag tänkte hela tiden jag var dum som inte fattat
all den blindhet som jag levt under ett tag
äkta vänner lämnar inte, och fryser ut totalt
jag fick panikkänslor och ville bara fly
jag börja skita i betyg och såg dem rasa som en mur
jag kände pressen överallt, varför just jag
alla snacka om hur duktig jag en gång hade vart
Nu försöker jag att reparera såren som jag har
jag har övervunnit känslan som jag en ständigt en gång bar
vill aldrig nånsin hamna där som var
ger aldrig upp när allt känns skit för jag är värd att må bra
Men jag minns allt som hänt
alla känslor som jag känt
varje dag som den bränt
tåren på min kind
varje kväll undra jag
hur min nästa dag ska va
men inombords så visste jag
exakt hur den skulle bli
10 Januari 2013
Lite emo idag.
Everything is beautiful, but beauty is not everything
15 December 2012
Jag tror jag blivit en "gamer wife"...
Pokémon á la Tim Burton
Det spelar ingen roll om du är ett stort fan av Tim Burton, eller inte gillar honom alls, det finns något riktigt häftigt med hans makabra, groteska stil.
Något som jag inte var intresserad av när jag var liten var Pokémon-kort. Jag tyckte om filmerna, men jag spelade aldrig kortspelet. Men om de hade sett ut såhär, så hade jag med största säkerhet varit en Pokémon-nörd till tusen.
Detta Pokémon karaktärer har blivit indragna i Tim Burton's mörka värld. Orginal figurerna är skapade av Vaughn Pinpin, men Burton's design är mycket mer intressant. Vad tycker du? Skulle du kunna se Burton regissera en Pokémon film?
I'm so fucking SWAG
YOLO.
